veteranbloggen

Vi är ett gäng idrottstokiga veteraner som berättar om vårt intresse ur olika vinklar. Veteranbloggen startade som ett projekt av Malmö Idrottsmuseum.

OS-Händelser som knappast kommer att upprepas!

Publicerad 2017-01-27 10:42:00 i Idrottaröden, Minnesvärda evenemang,

1. USA:s segerrad i stavhopp. Man vann stavhoppet från 1896 t.o.m. 1968. Oftast tog man dessutom silver eller brons. Sviten bröts 1972 av östtysken Wolfgang Nordwig.

En av USA:s stora stavhoppare fick dock ingen medalj i OS – Cornelius Warmerdam. Hans storhetstid inföll under kriget (andra världskriget). Warmerdam satte 1942 ett enastående världsrekord – 4,77m. Med detta resultat hade han vunnit OS-guld 48-52-56-60!!

En nation som, skulle kunnat hota USA:s Stavhoppssvit är Ungern i sabelfäktning. Ungern vann guld 1908 t.o.m. 1964 avbrutet endast 1920 då Ungern inte tilläts tävla i OS!

2. Skandinaviens dominans i Spjutkastning. Från 1908 t.o.m. 1964 vanns spjutkastningen av antingen en svensk-finländare eller norrman (1956 Egil Danielsen) med undantag av 1936 – tysken Stöck, 1952 USA:s Cyrus Young och 1960 Sovjets Viktor Tsybulenko.

3. 1924 vann amerikanen Harold Osborn tiokampen. Inte speciellt märkligt! Men han vann dessutom höjdhoppet individuellt på 1,98m! Den enda som stått för denna enastående bedrift i OS-historien.

/Per-Axel Olsson
 
Harold Osborn vid tävlingarna 1924, där han vinner både höjdhopp och tiokamp! Bilden har vi lånat av Wikipedia

En 30-årig parantes

Publicerad 2017-01-24 10:09:00 i Allmänt, Minnesvärda evenemang,

Utomhushandbollens 11-mannaspel på fotbollsplan introducerades på allvar i början av 1930-talet, sedan Svenska Handbollsförbundet (SHF) bildades 1930. DM-tävlingar påbörjades 1932 och först ut var Skåne, där fem lag ställde upp. Finalen spelades den 9 oktober i Ystad mellan IK Vinco och Malmö AIF. Resultatet 2-0 (1-0) tyder på att sporten var färsk och utvecklingsbar. Först några år senare blandade ”storklubbarna” sig i leken.

Första landskampen på skånsk botten spelades i Ystad i samband med utställningen ”Fritiden” i augusti 1936. Danmark vann med 7-6 över hemmalaget. Två Ystadsspelare från IFK deltog, den 19-årige målvakten Bertil ”Divan” Larsson och forwarden Erik Björkstrand. Höger inner var IFK Lunds Eric ”Nilla” Nilsson.

1937 började IFK Kristianstad synas och gick till DM-finalen mot IFK Lund. Lundalaget med Curt Wadmark och ”Juve” Nilsson, blev för svåra för nordskåningarna. Året därpå vann IFK Kristianstad sin första titel efter finalseger mot Ystads IF.

På sommaren 1938 spelades sportens första VM i Tyskland, Sverige vann två och förlorade två matcher. En hedrande fjärde placering för det orutinerade svenska laget. Truppens skånska inslag var ovan nämnda Wadmark och ”Juve”.

Skånes DM spelades, med undantag för krigsåret 1940, under en 30-årsperiod.

SM-turneringen startade 1941 och var öppen för DM-segrarna. Fr o m 1951 blev turneringen en inbjudningstävling, vilket innebar en viss ”breddning” dock utan publik framgång. SM spelades sista gången 1961 och följande vinnare har korats:

8 gånger  Majornas IK
6 gånger Redbergslids IK
2 gånger IFK Kristianstad (inoff. 1941)
1 gång IK Göta
1 gång SoIK Hellas
1 gång Örebro SK
1 gång LUGI, Lund


Efter SM-finalen 1961 stängdes den svenska 11-mannahandbollen definitivt. Även på kontinenten svalnade intresset efterhand. De sista VM-turneringarna 1963 och 1966 spelades utan svenskt deltagande. En epoks slut närmade sig.
 
Svenska VM-placeringar:
 
1938  4:e plats
1948 1:a plats
1952 2:a plats
1955 4:e plats
1959 3:e plats
1963 deltog ej
1966 deltog ej 
 
Finallagen 1945, spelplats Motala.
 Svenska mästarna utomhus 1945. Stående från vänster Cleas Hedenskog, Lennart Lorenzon, Olle Hedström, Torsten Henrikson, "Kåge" Thorén, Stig Björnung. Knästående: Carl-Eric Peterson, Stig Neptun, Bertil Herrman, Sven Erik Forsell samt Stig Hjortsberg.
 
 IFK Kristianstad, SM-tvåa utomhus. Bakra raden fr. v. lagledare L. Hodder, B. Rönndahl, S. Thomsson, C. Stockenberg, Nissen, Å. Moberg, E. Sjunnesson, och E. Gustavsson, f. d. tränare. Främre raden fr. v. E. Nordström, C. A. Sjöström, T. Strand, G. Pålsson och G. Jönsson. Bilderna har vi lånat ur Idrottsboken 1946
 
/Alf Braun
 
 

Därför är Italiens nationsfärg Gli Azzurri

Publicerad 2017-01-19 08:57:00 i Allmänt,

Italiens flagga
 
Italiens flagga har tre lika breda, vertikala band i grönt, vitt och rött. Flaggan härrör från de flaggor som Napoleon införde i flera mindre lydstater i norra Italien från 1797, och har en utformning som är tydligt inspirerad av den franska trikoloren. När Italien enades 1861 behöll man flaggans färger och utformning, men införde det kungahuset Savoyens vapen i det mittersta vita fältet. Vapnet togs bort när Italien blev republik 1946, och flaggan antogs officiellt den 18 juni samma år. Varför blå tröjor?

Den första landskampen för Italien, blev en vinst med 6-2 mot Frankrike den 15 maj 1910. Men ännu kunde man inte kalla sig Gli Azzurri (de blå). Italienarna hade nämligen vita tröjor den dagen i Milano, eftersom de var de billigaste som gick och få tag på och var lätta att ersätta med ”en vanlig skjorta eller undertröja”. Det dröjde faktiskt arton månader tills de i sin tredje landskamp, en förlust mot Ungern med  1-0, var iklädda de sedermera berömda blå tröjorna, Gli Azzurri. Detta var en hyllning till Italiens dåvarande kungafamilj Savoy vars färg var blå.

/Bertil Siberger

Gli Azzurri som VM-mästere 1982 i Spanien
Övre raden: Zoff, Antognoni, Scirea, Graziani, Collovati och Gentile;
undre raden Rossi, Conti, Cabrini, Oriali och Tardelli.

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela