Wadmarks andra VM-guld
Sverige utsågs att arrangera den första ”riktiga” VM-turneringen inomhus 1950. Minimiantalet länder sattes till sex, men endast fem nationer anmälde sitt deltagande, varför tävlingen inhiberades. Som surrogat spelade Sverige landskamper mot sina nordiska grannländer.
Den planerade VM-turneringen blev sedan verklighet fyra år senare, d v s i januari 1954.
Elva nationer deltog och sex av dem i slutspelet i Sverige. Spelplatserna var Göteborg, Malmö, Örebro, Växjö, Kristianstad och Jönköping.
Sveriges väg till det åtråvärda VM-guldet var följande:
- Danmark 16 – 8 i Göteborg
- Tjeckoslovakien 23 – 14 i Örebro
- Tyskland 17 – 14 i Göteborg
Världsmästarna var dessa:
| Hans Olsson | 3 matcher | (4 mål) |
| Carl-Erik Stockenberg | 3 matcher | (10 mål) |
| Rune Lindkvist | 3 matcher | (8 mål) |
| Sten Åkerstedt | 3 matcher | (7 mål) |
| Åke Moberg | 3 matcher | (6 mål) |
| Per-Olof Larsson | 3 matcher | (6 mål) |
| Kjell Jönsson | 3 matcher | (5 mål) |
| Gunnar Brusberg (mv) | 2 matcher | (0 mål) |
| Rolf Zachrisson | 2 matcher | (0 mål) |
| Rolf Almquist | 2 matcher | (9 mål) |
| Roland Mattsson (mv) | 1 match | (0 mål) |
| Bertil Rönndahl | 1 match | (0 mål) |
| Evert Sjunnesson | 1 match | (1 mål) |
Blev det något Rålambshovsfirande på Götaplatsen efter triumfen? Troligen inte!
/Alf Braun
